Tadzjikistan

Areal: 143 100 km2
Befolkningsmängd: 8,610,000
Självständighetsdag: 9 September 1991
Huvudstad: Dusjanbe
Etniska grupper: Tadzjiker (84 %) och uzbeker (14 %)
Religion: Islam (98% av befolkningen)

Dagens Tadzjikistan uppkom under ryskt styre under 1800-talets andra hälft. Tadzjikistan skapades först som en autonom republik inom Uzbekiska SSR 1924. Det var först 1929 som Tadzjikistan utsågs till en republik. Etniska Uzbeker är en betydande minoritet i Tadzjikistan. Efter Sovjetunionens kollaps 1991 blev Tadzjikistan självständigt. Inbördeskrig bröt ut 1992 och varade till 1997. Inbördeskriget var kaotiskt och komplext med flera kämpande parter. Det var en maktkamp mellan klaner och regioner, neo-kommunister, moderata muslimer, demokrater och intellektuella. Det fanns klaner och krigsherrar som tog sida med neo-kommunisterna och den oppositionella islamiska styrkan.

Tadzjikistan har genomlidit flera säkerhetsincidenter sedan 2010. Ett exempel är de väpnade  konflikter mellan regeringsstyrkor och kriminella grupper i Gorno-Badakhshan. Andra nutida exempel är en serie av attacker mot säkerhetspersonal i september 2015 som leddes av en före detta högt uppsatt tjänsteman inom försvarsdepartementet. Tadzjikistan är fortfarande ett av de fattigaste länderna i den post-Sovjetiska regionen. Landets ekonomi står inför stora utmaningar, exempelvis beroendet av återförsändelser från tadzjikiska migranter i Ryssland, höga nivåer av korruption, och andelen knarkhandel som utgör en stor del av landets informella ekonomi. Eftersom Tadzjikistan är kraftigt beroende av återförsändelser från Ryssland så kommer integrationen av Tadzjikistan till den Eurasiska ekonomiska unionen troligtvis äga rum under 2017 och ytterligare befästa Rysslands inflytande över landet.

Human Rights Watch rapporterar att de mänskliga rättigheterna i Tadzjikistan försämras på grund av inskränkningar av yttrandefrihet, påtryckningar på fristående media och på politisk opposition. Myndigheterna använder tortyr för att få erkännanden. Under 2014 blockerade myndigheterna flera webbsidor och övervägde att införa ny lag som skulle tvinga NGOs att registrera alla sina källor av utländsk finansiering. De utsatte människorättsorganisationer för trakasserier, begränsade mediafriheten och fortsatte att implementera omfattande restriktioner kring religionsutövning i linje med regeringspraxis de senaste åren. HBTQ-personer utsätts för omfattande diskriminering och homo/transfobi.     

Våld mot kvinnor i hemmet fortsätter vara ett allvarligt problem. Under 2015 har det gjorts försök att motverka våld mot kvinnor och barn i hemmet. Bland annat innebar det att flera polisstationer bemannats med kvinnliga poliser som erhöll träning i genusmedveten polisverksamhet. Trots satsningen ovan så rapporteras att Tadzjikistans lag om våldsförebyggande i nära relationer från 2013 inte implementeras. Offer för våld i nära relationer fortsätter att vara utsatta och får inte tillräckligt skydd.  

HBTQ-samfundet är utsatt för diskriminering och homofobi. Under 2014 uppmuntrade statens kommitté för religiösa frågor landets imamer att predika mot ”icke-traditionella sexuella relationer.” Offentlig misshandel och diskriminering, internering, trakasserier, och utpressning av poliser är vanligt förekommande. Poliser anhåller rutinmässigt män för misstanke om  ”homosexuella förehavanden” och anklagar dem för ”moralbrott.” Under 2015 var fler än 500 personer  arresterade, misstänkta för att de tillhörde HBTQ-samfundet. Arresteringarna genomfördes i ett försök att utrota ”omoraliskt beteende” i landet.