Miljö och klimat

cag_web_icons_01-02

Centralasien är en av de regioner i världen som är hårdast drabbat av klimatkrisen. Extrema väderförhållanden, torka, skogsbränder och ökad ökenspridning blir allt mer vanligt förekommande. Situationen är särskilt svår då extrema väderförhållanden åsamkar ytterligare skada på grund av de hårt eftersatta ekosystemen som klassats som lågprioriterade under såväl Sovjettiden som nu.

Effekterna av klimatförändringarna och miljöpåverkan är många, t.ex. negativ inverkan på matsuveränitet, biologiskt mångfald och konflikter. Närmare 60% av den centralasiatiska befolkningen lever på landsbygden och är beroende av det som deras jordbruk producerar. Om jordbruksproduktionen minskar riskerar en stor del av befolkningen drabbas av matbrist. Kvinnor är särskilt utsatta eftersom de också påverkas av de traditionella ägarskapsnormerna som hindrar kvinnor att äga mark eller att influera jordbrukspolitik.

De tre tidigare nämnda faktorerna extremväder, minskad biologisk mångfald och minskad matsuveränitet ökar risken för både interna konflikter och sammandrabbningar mellan de centralasiatiska staterna. Denna risk har redan gjort sig synlig genom frekvent förekommande gränskonflikter, främst mellan Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Därmed så  har påverkan på miljö och klimat i regionen även negativa konsekvenser för hållbar fred och demokratiska processer i regionen.

CAG arbetar inom fyra områden:

1.    Miljöskydd och bevara biologisk mångfald – genom att etablera och upprätthålla mikroreservoat, kartlägga biologisk mångfald samt olika juridiska insatser för att skydda nyckelbiotoper.

2.    Ekosystem-restaurering – genom att reparera och återuppbygga negativt påverkade ekosystem, t.ex. genom återplantering av skog, återinförande av lokal flora och fauna samt stötta olika initiativ som fokuserar på biologisk mångfald.

3.    Klimatanpassning för särskilt sårbara grupper – genom att stötta insatser riktade till lokalsamhällen som drabbas särskilt hårt av klimatkrisen, genom t.ex. permakultur, matsuveränitet samt skapa hållbara former av försörjning.

4.    Sprida ekologiska värderingar – genom att stötta initiativ som arbetar med eko-feministiska principer, maskulinitetsperspektiv inom ekologi och miljö, naturens rättigheter och liknande.

Exempel på aktiviteter

·      Initierat ett projekt om permakultur som drivs av kvinnor från 5 olika byar vid sjön Issyk-Kuls strand. Projektet fokuserar på att ge en mer holistiskt förståelse kring vikten av och kopplingarna mellan att bevara biologisk mångfald, arbeta mot klimatförändringar, folkhälsa och jämställdhet.

·      Etablerat av ett system för att kartlägga och skydda den biologiska mångfalden i särskilt utsatta områden, såsom vid sjön Son-Kul i centrala Kirgizistan.

·      Anordnat residenser med klimataktivister i Kirgizistan, som bland annat hållit  föreläsningar om klimatförändringar, ecocid och andra miljöproblem som figurerar i södra Kirgizistan.

  • Bidragit till att utveckla metodologi för att belysa länkarna mellan ekologi och maskulinitetsnormer och implementerat ett pilotprojekt på dessa teman i Kirgizistan.

  • Bidragit till att utveckla innehållet på hemsidan Klimatprata och anordna workshops på dessa teman.

  • Organiserat föreläsningar på hur klimat och jämställdhet är sammankopplade samt hur klimatkrisen påverkar män och kvinnor, stad och landsbygd på olika sätt i Centralasien.

  • Organiserat en hearing tillsammans med Utrikesdepartementet på temat hållbar användning av naturresurser, restaurering av ekosystem och vikten av att inkorporera detta i utbildningssystemet.

  • Etablerat ett nätverk bestående av gräsrotsorganisationer och aktivister fram Kirgizistan, Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Ryssland där alla aktörer arbetar med ekologi från olika perspektiv och därmed kan utbyta och få ökad kunskap via nätverket.