Kirgizistan

Areal: 199,950 km2
Befolkningsmängd: 6,434,689
Självständighetsdag: 31 Augusti 1991
Huvudstad: Bisjkek
Etniska grupper: Kirgizer (72 %), uzbeker (15 %) och ryssar (9 %)
Religion: Islam (88% av befolkningen)

Kirgizistan är ett post-sovjetiskt land med naturlig skönhet och nomadiska traditioner. Majoriteten av det nuvarande Kirgizistans territorium annekterades av det ryska imperiet 1876. Det kirgiziska folket gjorde uppror mot tsarriket 1916, vilket resulterade i att   nästan en sjättedel av den kirgisiska befolkningen dödades. Landet anses idag vara den mest liberala staten i Centralasien, och dess självständighet har präglas av statskupper, eller så kallade revolutioner samt etniska konflikter. Landsomfattande demonstrationer under våren 2005 resulterade i att landets första presidenten Askar Akayev avgick och han flydde därefter till Ryssland. Hans ersättare Kurmanbek Bakijev, anklagades för att ha manipulerat parlamentet för att få nya befogenheter i sin position. Till följd av detta uppstod det i april 2010 protester i Bisjkek där de krävde Bakijevs avgång, han flydde därefter till Vitryssland. Hans tillförordnade efterträdare, Roza Otunbaeva, Centralasiens första kvinnliga president ledde en övergångsregering tills Almazbek Atambayev tillsattes i december 2011 som en följd av fredliga förfaranden. Det senaste valet som hölls 2017 var oförutsägbart och den tidigare presidentens lärling Sooronbay Jeenbekov kom till makten. Detta markerade den andra fredliga överföringen av makten via val i Kirgizistans historia. Enligt rapporter från internationella observatörer räknas valen som fria även fast det förekom missbruk av offentliga resurser, påtryckningar på individer och köp av röster. 

Kirgizistan har det mest livliga och öppna civilsamhället i Centralasien. Icke-statliga och ideella organisationer skapades vid landets självständighet och arbetar aktivt för ett mer rättvist och jämställt samhälle. Det är vanligt förekommande att dessa organisationer leds av högt kvalificerad personal och mottar finansiering av internationella givare. Detta hjälpte att skapa ett brett och mätbart civilsamhälle baserat på professionalism, institutionalism som är levande, aktivt och viktigast av allt, påverkar politiska processer och för fram rösterna från de grupper de jobbar för.

Det har dock skett en minskning av civilsamhällets utrymme under de senaste åren på grund av statens fientliga retorik mot icke-statliga organisationer. Det förekommer fall där myndigheter riktar sig mot och trakasserar vissa mänskliga rättighetsgrupper, journalister och advokater. Det råder fortfarande straffrihet då myndigheter använder sig av misshandel och tortyr och det finns inte heller någon rättvisa för offrena från den etniska konflikten som ägde rum juni 2010. Människorättsaktivisten Azimjon Askarov avtjänar ett livstidsstraff fast att FNs kommitté för mänskliga rättigheter uppmanade Kirgizistan att släppa honom fri i 2016. Förutom detta är Mihra Rittman, Centralasienforskare och direktör av Bishkek Human Rights Watch nekad inresa i landet.  

Våld i nära relationer är ett utbrett problem. 2017 antogs en ny lag om förebyggande och skydd för de som fallit offer för våld, lagen saknar dock mekanismer för  verkställning och det råder därför en brist på tjänster så att våldsoffer kan få tillgång till skydd och rättvisa. Pressen att hålla ihop familjen tillsammans med stigmatisering, ekonomiskt beroende och rädsla för repressalier från våldsutövaren hindrar kvinnor från att söka hjälp.

HBTQ+ personer i Kirgizistan utsätts för misshandel, utpressning och diskriminering från både statliga och icke-statliga aktörer. Det finns ett utbrett straffrihet för dessa agerandet mot just denna grupp. Under de senaste två åren har parlamentet övervägt ett HBTQ+ lagförslag som skulle förbjuda propaganda av icke-heteronormativa relationer och syftar till att tysta alla som vill diskutera dessa former av relationer. Lagförslaget är fördömt av det internationella samfundet samt det lokala civilsamhällets aktivister. Lagförslaget ligger dock fortfarande under övervägande i parlamentet och har fått särskild uppmärksamhet till följd av att demonstrationerna den åttonde mars för internationella kvinnodagen 2019 inkluderade deltagare från HBTQ+ rörelserna. 

I augusti 2015 blev Kirgizistan medlem av Eurasiska ekonomiska unionen, en gemensam marknad för fem stater i Europa och Asien, unionen är kritiserad för att den möjliggör för Ryssland att utöva ett ökat inflytande inom regionen.